Och visst, överkokt brysselkål som tappat både färg och spänst och smakar beskt gör ingen glad. Men att äta de späda små kålhuvudena perfekt smörstekta eller läckert sprödrostade, är en helt annan grej. Då träder en subtilt blommig smak fram och kanske är det den som gett köksväxten sitt mer poetiska namn: rosenkål.
För att få ut mesta möjliga smak kan man addera lite syra eller sötma vid tillagningen, såsom lite pressad citron eller flytande honung.
Andra smaker som lyfter fram brysselkålens nötiga smak är vitlök, färska örter, rostade nötter och lagrad ost.
Brysselkål är dessutom något av det mest klimatsmarta man kan äta, samtidigt som det är både billigt och mättande. För att inte tala om hur hälsosamma dessa små godingar är; fullproppade med fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler. Kan det bli bättre?
Brysselkålen odlas i hela Sverige eftersom den tål kyla och till och med smakar bättre efter ett par frostnätter. Skördar gör man från september och så ofta man kan till en bit in i januari.
Hur förvarar man då bäst brysselkål? Jo, kallt i kylskåp, i +2–4 grader. Gärna i plastpåse för att inte torka ut. Optimal luftfuktighet är 95–100 procent. Vid rätt förvaring håller bryssel kålen i flera veckor.
Så lagar du brysselkål
Koka med kryssat rotfäste i lätt saltat vatten, gärna med en tillsats av sötma eller syra (som honung eller vinäger).
Ugnsbaka med olja/smör, salt och örter.
Råstek i halvor med olja/smör, salt och vitlök.
Råmarinera genom att skiva och blanda med en syrlig vinägrette och färska örter.
Grilla efter att först ha förkokt brysselkålen och sedan penslat med olja och salt.
Tillaga hellre för lite än för länge; runt 90–92 grader är perfekt innertemp eratur. Det går även bra att använda en provsticka för att känna när kålen är al dente.
Tips! Det är inte bara själva brysselkålen som är god att äta utan även skotten, bladen och stammen.
